Rogsta Gård_Medelpad_edited_edited.jpg

Anna om KetosKoll: "Enkelt att använda - då blir det också gjort"
 

Nils Henrik och Anna Eriksson på Rogsta gård strävar hela tiden efter att bli bättre. Inte minst på djurhälsa. Där är KetosKoll från Agricam ett verktyg som gör det möjligt att upptäcka kor som är i riskzon för att få ketos. 

LJUSTORP Vi befinner oss i Medelpad. Närmare bestämt på Rogsta gård i Ljustorp, som tillhör Timrå kommun. Omgivningen är storslagen, med böljande kullar och berg som inramning. Rogsta gård AB är en familjegård. 
Nils Henrik Eriksson och hans syskon tog över 2006 och det är han och hustrun Anna som driver själva lantbruket. 

Personalrummet på Rogsta gård.

Ladugården är modern, vilket inte minst märks i personalrummet.

Vi träffas i personalrummet i ladugården, med panoramafönster ut mot markerna. Det är fräscht, luftigt och i taket hänger en liten kristallkrona. 

De tog den nya ladugården i bruk för två år sedan. 140 årskor mjölkas av två robotar. De planerade ladugården så praktiskt som möjligt. 
– Vi byggde så att korna utifrån vilken grupp de står i ska få i sig rätt mat, berättar Nils Henrik. 

citat-03.png

När du kan upptäcka eventuella problem tidigt, så kan det betyda att du slipper kalla
ut veterinär

Det är Anna som är mest i ladugården och håller koll på djuren, men de bestämmer tillsammans. De har använt KetosKoll från Agricam i cirka 1,5 år. 

 
De är nöjda, tycker att verktyget är ett utmärkt hjälpmedel i djurhälsoarbetet. Då man i ett tidigt skede kan upptäcka om en ko är i farozonen för att få ketos så går det att ”boosta upp” vad gäller foder, som Nils Henrik uttrycker det, och bryta trenden. 
– När du kan upptäcka eventuella problem tidigt, så kan det betyda att du slipper kalla ut veterinär. 
– Det jag gillar med KetosKoll är att man tidigt får upp ögonen för de kor som är i riskzon för att få ketos, tillägger Anna. 

Anna på Rogsta Gård.jpg

Anna har ansvar för korna och tycker att KetosKoll är en hjälp i det förebyggande djurhälsoarbetet.,

Anna berättar att det var lätt att lära sig verktyget. Och enkelt att använda. 
– Då blir det också gjort! 
Nils Henrik påpekar att det varit betydligt bökigare tidigare. 
– Pulver, tussar, vi har hållit på med mycket. 
Anna tar mest mjölkprov, men ibland även blodprov. 

Det har växtodling på ungefär 250 hektar som är utspritt i trakten, vilket gör det lite svårjobbat. 
– Vi har mark nere på kustnivå och uppe på 120 meter över havet, berättar Nils-Henrik. 
Det som odlas går in i verksamheten, till korna. 

Sedan 2015 är företaget KRAV-certifierade, något som ger både trivsel och utmaningar. De måste bland annat ha en foderstat som högst får bestå av 40 procent kraftfoder. Det dagliga betesintaget för mjölkkorna ska vara minst 6 kg ts. 
– Och så ska de vara ute större delen av dygnet under betesperioden. 

Orsaken till att de från början ansökte var att mjölkpriset då var lågt. Det var också, enligt Nils Henrik, stort sug efter KRAV. 

citat-03.png

Jag gillar att ha koll på djuren, vill se dem varje dag.

De försöker att inte jobba för mycket, men det är svårt. Det de eftersträvar är en balans, att verksamheten rullar på och att saker och ting fungerar. Och det gör den ofta, men när man jobbar med djur så händer det förstås saker. 

Det är, enligt dem båda, ingen tvekan om att digitaliseringen av lantbruket kommer att fortsätta. Och när det kommer nya verktyg som gör att man som lantbrukare kan spara tid, då är de intresserade, för, som sagt, det blir ofta många timmars arbete i veckan. 

 

Hur tror ni att djurhälsoarbetet kommer att förändras för er mjölkbönder framöver?  
– Vi tror att det förebyggande arbetet kan utvecklas mer och att ViLa utökas. 

Rogsta Gård.jpg

Anna jobbar mycket med djurhälsa och menar att det är ett område som alltid måste prioriteras.