Det svenska lantbruket – en miljöbov eller en högst samhällsviktig verksamhet?

Hur ser beredskapsgraden ut i Sverige? Vilken roll har den enskilda konsumenten? Och hur viktigt är ett självförsörjande lantbruk för landet i stort? Vi har pratat med lantmästaren och egenföretagaren Annika Bergman för att få reda på hur hon ser på saken och varför ett fungerande lantbruk är så viktigt för samhället.

Annika Bergman är delägare i ett lantbruksföretag utanför Örebro som producerar grisar och spannmålsodling till foder. Samtidigt driver hon sitt företag Agromind där hon jobbar med personalutveckling och ledarskap inom det gröna näringslivet och har bland annat skrivit en bok samt suttit i LRF:s förbundsstyrelse i 8 år.

Det var under hennes tid i LRF som hon först började brinna för frågan om totalförsvaret då hon satt med i Folk och Försvar-styrelsen. Även som ordförande i Hushållningssällskapet så var detta en viktig fråga.



Vilken roll har Sveriges lantbrukare under rådande kris?

- Vi har ju den rollen vi alltid har – att se till att samhället och kunderna har tillgång till bra och sunda produkter. Att en pandemi skulle komma var inte svårt att föreställa sig, men att EU skulle stänga så många gränser kom ju väldigt snabbt. Den svenska politiken förlitar sig på den inre marknaden i EU och där finns det ju inga stängda gränser för varken arbetskraft eller varor. I den här pandemin så stängdes allt på ett ögonblick och då blir det uppenbart att vi inte är så robusta i svenskt lantbruk.

Annika menar att i jämförelse med grannländerna är Sverige inte alls lika förberedda inför kris, hon ser dock inte att det svenska lantbruket skulle ha några problem att försörja landet.

- Man pratar ju ofta om att varannan tugga är importerad. Och det är den ju. Men det innebär inte att vi inte skulle kunna klara oss på den produktion vi har idag i kristid. Det är ju bara det att vi inte kan äta exempelvis importerade äpplen, avokado och sparris. I händelse av riktig kris så får vi äta det som går att odla i Sverige. Man kan inte riktigt säga att vi inte skulle överleva på den produktion vi har idag, det skulle vi säkert göra.


Det som är mest synd är att den potential som finns i det svenska lantbruket inte utnyttjas till fullo.

Sverige har de senaste 25 åren tappat många lantbruksföretag och Annika menar att det som är mest synd är att det inte odlas mer av de livsmedel som faktiskt går att odla i Sverige och att den potential som finns i det svenska lantbruket inte utnyttjas till fullo. Hon förklarar att det bästa sättet att bli robust på är att vara stark i den vanliga marknaden och att komma till insikten om att alla har ett ansvar för totalförsvaret.

- Vi kan inte bara säga att totalförsvaret ska finnas där när vi bara behöver det. Det handlar ju om vad vi normalt gör i vardagen. Om vi hela tiden föredrar importerade tomater på vintern istället för exempelvis lagrade morötter, då bidrar vi ju egentligen till att göra oss mindre robusta. Många människors påverkan styr vad som produceras. Det ska man inte heller bara skylla på konsumenterna, utan då behöver det ju också funderas på hur man ska produktutveckla svenska varor bättre. Det är många som behöver tänka till nu.

Hur förberedda är Sverige på en kris enligt din uppfattning?

- Det beror på vad det är för kris. Jag tycker ändå att myndigheterna verkar ha hanterat den här pandemin i det första läget bra. Och sedan vet man ju inte vad detta kommer att kosta Sverige i det skadade företagslivet som man kommer se sen, det har vi ju ingen aning om.

- Allmänt sett har ju detta varit en fråga som inte varit särskilt högt prioriterad av någon regering på väldigt länge. Det kommer nya hot och risker som man behöver fundera över och i den här ihopkopplade digitala världen så kan ju skada göras på ett land på helt nya sätt. Jag tror nog att vi behöver jobba ganska mycket med totalförsvaret.


Definiera om det svenska lantbruket - från att vara miljöfarlig verksamhet till att vara samhällsviktig verksamhet.

Vilka lärdomar bör Sverige ta till exempel efter torkan 2018 eller från andra kriser som påverkat det svenska lantbruket?

- Man behöver definiera om det svenska lantbruket, från att vara miljöfarlig verksamhet till att vara samhällsviktig verksamhet. Om lantbruket börjar ses som samhällsviktigt så måste man också agera när det far illa. Om man tittar på hur blixtsnabbt regeringen och samarbetspartierna har agerat nu kring sänkta arbetsavgifter - superbra! Men det var ju lika illa för lantbruket under 2018, delar av det i alla fall. Om man hade utgått från att lantbruket istället är samhällsviktigt då hade man också kunnat göra mer saker.


Signa upp på vårt nyhetsbrev för att få de senaste uppdateringarna från vår blogg!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Älskar du kor och vill ha inspiration och uppdateringar om när någon av våra veterinärer har skrivit ett blogginlägg? Då ska du signa upp för vårt nyhetsbrev!

Vi håller dina uppgifter säkra och du kan när som helst avanmäla dig.

Vi hörs i mail-inkorgen!

EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+fä
Besöksadress

Agricam AB

Teknikringen 7

583 30 Linköping

E-post

info@agricam.se

+4676-861 99 08

  • Facebook - Vit Circle
  • Linkedin - Vit Circle
Följ oss!

© Agricam AB. All rights reserved.

ny agricamlogga.png