Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Älskar du kor och vill ha inspiration och uppdateringar om när någon av våra veterinärer har skrivit ett blogginlägg? Då ska du signa upp för vårt nyhetsbrev!

Vi håller dina uppgifter säkra och du kan när som helst avanmäla dig.

Vi hörs i mail-inkorgen!

EU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+fä
Besöksadress

Agricam AB

Teknikringen 7

583 30 Linköping

E-post

info@agricam.se

+4676-861 99 08

  • Facebook - Vit Circle
  • Linkedin - Vit Circle
Följ oss!

© Agricam AB. All rights reserved.

Mastit - hur påverkar det produktionen på din gård?

Mastit är den absolut vanligaste sjukdomen bland Sveriges mjölkkor och även den mest kostsamma eftersom den påverkar produktionen mycket. Det är dock inte bara synliga juverinflammationer som kostar ditt företag mycket pengar utan även höga celltal. Tidigare var ibland uppfattningen att en hög produktion och mycket djur omöjliggjorde en god juverhälsa på gården, men det finns numera många duktiga bönder och djurskötare som motbevisat detta.


Man brukar säga att det tar lika lång tid att sköta en sjuk ko som att sköta 40 friska. Det är därför ingen underdrift att säga att du har mycket att vinna på att fundera över hur mastit påverkar din gård och arbeta förebyggande med djurens hälsa.

Mastit drabbar främst de känsligaste djuren

När juvret blir infekterat av bakterier uppstår juverinflammation (mastit) om bakterierna är tillräckligt många och kons egen motståndskraft inte är på topp. Det vanligaste är att bakterierna infekterar juvret via spenkanalen. Inflammationen är kons svar på detta och alltså en försvarsreaktion på infektionen i juvervävnaden.


Orsaker till att mjölkkor blir smittade av bakterier och utvecklar mastit är många. Man brukar prata om olika riskfaktorer som ökar förekomsten av smittämnen på juver och spenar och sänker kons immunförsvar. Faktorer som spelar in är bland annat kons ålder, juverform, foderkvalitet, rengöringsrutiner, inhysning, stress, klimat samt rutiner och teknik för mjölkning. Risken för klinisk mastit är störst vid kalvning och sinläggning.



Vad skiljer den kliniska mot den subkliniska?

Det finns två olika typer av mastit – klinisk (synlig) och subklinisk (osynlig). Vid klinisk mastit kan man se flockor i mjölken, svullnad i juvret och ibland har kon även feber. Vid den subkliniska mastiten finns inga synliga symtom utan det syns med ett högt celltal. Båda två påverkar dock produktionen på sikt.


Läs "6 fällor att undvika för en god juverhälsa"


Juverinflammation orsakar minskad produktion och ökade kostnaderna

Juvret är onekligen ett viktigt och helt avgörande organ hos en mjölkko, därför får det kostsamma följder när det blir inflammerat. Här nedan har vi sammanställt vilka konsekvenser mastit får på både kort och lång sikt.


Kortsiktiga konsekvenser

  1. Utebliven mjölkproduktion Under cirka 12 dagar uteblir mjölkproduktion från den sjuka kon på grund av antibiotikabehandling och karenstid. Under den perioden är mjölken varken normal eller brukbar, bland annat på grund av att den innehåller antibiotika från behandlingen som ju inte får finnas i livsmedel.

  2. Risk för att kor behöver lämna besättningen i förtid De kor som drabbas av juverinflammation har större risk att lämna besättningen i förtid på grund av höga celltal eller återfall i juverinflammation.

  3. Kostsamma veterinärbesök

  4. Läkemedelskostnader

  5. Extra arbete Du behöver lägga extra arbete på de sjuka korna i form av bland annat injektioner och spannmjölkning.

  6. Smärtsamt tillstånd för kon Juverinflammation är ett smärtsamt tillstånd som påverkar kon negativt på flera sätt.


Långsiktiga konsekvenser

  1. Kor med högt celltal producerar mindre mjölk En tumregel säger att för varje tusental celler i tankmjölken blir produktionsminskningen 8 kr per ko och dag. Det betyder att en gård med 200 kor som har 350 000 i tankcelltal förlorar drygt 1,5 miljoner kronor per år i utebliven mjölkmängd, jämfört med om de hade haft 150 000 i tankcelltal.

  2. Utebliven kvalitetsbetalning Vid höga celltal förändras mjölkens sammansättning så att till exempel ostutbytet blir sämre. Därför har mejerierna kvalitetsbetalning för mjölk med låga celltal. En gård med 200 kor kan till exempel få 500 000 kr mer i kvalitetsbetalning hos ett mejeri om de har 150 000 i tankcelltal istället för 350 000.

  3. Antibiotikaresistensen ökar Vid behandling av mastit används antibiotika som vi vill hålla på så låg nivå som möjligt på grund av den globala antibiotikaresistens som hotar folkhälsan över hela världen.


Se över viktiga riskfaktorer för en bra juverhälsa

Mjölkorganet är ett extremt högpresterande och känsligt organ som ständigt är utsatt för risken att bli inflammerat. Att undvika mastit är därför inte något man gör en gång för alla utan det gäller att ha en plan för juverhälsan på gården. Vi har sammanställt en checklista över viktiga riskfaktorer i arbetet med juverhälsa som du kan ladda ner och arbeta med.



ny agricamlogga.png